Nu är jag här igen… Tid har gått och jag har nästan “tappat” kontakten med denna  blogg. Hade så mycket ambitioner att jag skulle skriva/predika så mycket om stickandet på maskin. … Det är ju så underbart… Vem vet, kanske jag kommer till skott nu.  Bättre sent än aldrig.  Ha ha! Det har ni väl aldrig hört förr!!!?

Lyssnar mycket till musik när jag skriver. Gillar Tom Waits förfärligt mycket, lyssna här

Fniss! Ja, man kan påstå vad som helst men lite sanning finns det nog bakom kulisserna. En seglare, om än, ganska harig, är jag. Olle är kapten på skutan och jag gör så gott jag kan, bara det inte lutar för mycket!

När jag satt här igår och skrev mitt första inlägg var jag lite osäker på vad jag vill använda denhär bloggen till. Idag har jag kommit fram till att det får nog bli mycket om hantverk och livet med mina stickmaskiner. Men, utsvävningar här och där från ämnet, är att vänta.

Vad skönt det är att ha bestämt sig! Jag vill så gärna “flöda ut” min förtjusning över det underbara redskap som en stickmaskin är och också inspirera “oinvigda” att våga gå i närkamp med denna fantastiska hjälpreda. Man måste bara erövra kunskapen att handskas med den. Ja, jag vet att det ofta är där problemet eller hämskon sitter. Tusan också, att man ska behöva lära för att kunna nyttja!!?

Självklart, förstår inte om någon blir förvånad, du får alltid “det du sår”. Men en lots eller två gör resan lättare. Det tror jag är en viktig komponent. Att ha en vägvisare och kanske en rådgivare kan göra att man både vågar och prövar mycket mer. Sedan får man öva och utveckla sig i sin egen takt. Här någonstans, kanske jag och andra “gamla” maskinstickerskor skulle kunna göra en insats, vi har alla varit okunniga men på olika sätt tagit oss vidare, nu kanske vi kan vara kryckor på vägen för er nykomlingar.

Ja, jag får hela tiden en massa sådana här tankar i huvudet. Vet dock att var och en själv måste ta ansvar för sina drömmar och sina vägar till utveckling. Kan dock inte hålla käften, måste få “predika” litet. Tro mig, det finns så mycket spännande att lära sig eller att uppleva, man måste bara våga att pröva. Gör det!!!

Hon, snart i ruffen!

Ja, nu är jag här med mitt första inlägg!  Var litet bökigt att hitta rätt bland alla möjligheter, men till slut bestämde jag mig för att sätta ned foten och bara börja.

Det är februari och snön har smält bort igen. Vilken vinter! Inte mycket att ha. Längtar istället till sommaren och, allt det sköna varma, som den brukar föra med sig. På Nya Zeeland är det fortfarande sommar, sådär “lagomt” nordiskt varmt… Skulle gärna vara där istället!

 Fast, visst finns det plussidor också här, där jag befinner mig just nu. Har en massa härliga människor omkring mig. Lever i tvåsamhet med min Olle, enkelt och ganska gott. Kämpar på som hantverkare och har en massa spännande järn i elden. Dörrarna ska stå öppna för allt möjligt som livet har att erbjuda. Därmed inte sagt att jag släpper in vad som helst!

Tycker om att tänka positivt och försöker också att leva därefter. Att fokusera på det som gör en gott, ger mig och säkert alla andra “fokuserare” en massa energi och glädje. Mumma! Sen har jag förstås mina svaga och mindre lyckade stunder då jag glömmer allt ”rosenrött” och blir tvärarg eller skitsur. Mänskligt, och helt OK, tror jag. Efter sådana glapp bestämmer jag mig  för att lunka vidare på plussidan. Och på den vägen är det..

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!